Vi har på min arbetsplats på vårvintern tagit i bruk Microsoft Office 365-programmet i vårt datanätverk. Där har vi tagit i användning Microsoft Teams-systemet, som gör det lättare att arbeta i olika team på nätet, att dela utlåtanden osv. och skriva dem tillsammans. Via Teams hålls det också mycket möten inom min arbetsplats och tillsammans med olika samarbetspartners, som till exempel svenska intressenätverket, ett nätverk som SAMS upprätthåller för organisationer för människor med olika funktionshinder som har svenska som modersmål.
Det har varit fina möten och föreläsningar, där föreläsaren talar för deltagarna via internet och oftast Teams-programmet. Men det är samtidigt på något sätt tyngre att se och lyssna på allt via en liten datorruta. Ibland kan det också bli störningar i programmet, så att man inte ser eller hör något, någon lämnar mikrofonen på och det hörs ljud av barn osv. För mig känns det tungt, då man inte har sina arbetskompisar på plats. Inga gemensamma luncher i arbetsplatsens restaurang, inga gemsamma kaffepauser, inga glada eller tröstande klappar på axeln eller kramar.
I samhället har skolor för det mesta fungerat på distans och arbete har för många blivit distansjobb hemma, dagverksamheten har stängts, en del har förlorat sina jobb.
Vi alla inom funktionshinderorganisationer jobbar väldigt hårt tillsammans. Corona-viruset har orsakat att vi har måste avboka träffar, möten, lägerverksamhet. Det har uppstått många frågor, som vi har försökt lösa och har påmint beslutsfattare om att människor med funktionshinder ska beaktas i alla beslut.
FPA måste ändra sitt första beslut så att nu är det tillåtet att fysioterapeuter och andra terapeuter får ge terapi via internet, eller vid behov komma hem och ge terapi. Likaså har social-och hälsovårdsministeriet måste påminna kommuner om att det är tillåtet för terapeuter, personliga assistenter och tolkar att komma på boende-enheter. Vi inom funktionshinderorganisationer övervakar beslut som fattas, påpekar om människor med funktionshinder inte beaktas och bidrar beslutsfattare med den kunskap som vi har.
Alla funktionshinderorganisationer är till för sina medlemmar, ni är viktigast. Då Corona-tiden har kommit med en massa nya regler, rekommendationer och begränsningar, har det också synts i vårt arbete. Särskilt i början av denna tid, från och med mars, ökade samtalen och e-posten från medlemmar och anhöriga väldigt mycket. På våra sidor började vi samla information, som var till nytta för våra medlemmar.
Också nya verksamheter har uppstått, som till exempel på internet gemensamma träffar& diskussioner, improvisationsteater, virtuell-disco, on-line-chatt om teman som medlemmarna lyft fram. Bekanta hobbyverksamhetsledare har ringt hem till deltagarna, grundat i internet gemensamma whatsapp-, teams- zoom- etc. grupper, där man kan åtminstone se och höra sina vänner och bekanta. Jag vet att det finns många som inte kan använda dator eller pekplatta. Då kunde man använda sin rätt till att få personlig assistans för att hjälpa till att hålla kontakt till dem man vill.
Kanske efter det att de värsta Corona-begränsningarna börjar vara över, kunde man börja utreda om hur man kan få hjälp med att skaffa sig dator/ pekplatta och kunskaper i hur man kan använda dem. För trots att de aldrig kan ersätta nära kontakt med människor, kan man göra mycket roligt med dem och lätt få kontakt till dem man vill, fast man skulle bo långt borta ifrån varandra.
Vi kämpar vidare, tillsammans! Ta kontakt med oss inom funktionshinderorganisationer, om ni känner att det är något vi kan hjälpa till med.
Texten publicerat i SOS Aktuellt, En tidning för oss alla med funktionsvariationer, sommaren 2020.